Tösababbel

Jag överlevde! Vilken tur va. Jag var hos husläkaren imorse och tog bort en mystisk leverfläck. Eller ja särskilt mystisk var den kanske inte egentligen, den har suttit i  min vänstra armhåla så länge jag kan minnas. Men nu är den väck. Jag är nämligen lite hypokondriskt lagd. Lite betyder lite mycket kan vi säga. Nu hade jag fått för mig att den börjat växa så jag ringde husläkaren för att få en tid. Hur ser den ut undrade sköterskan i telefon och jag börjar förklara. "Ja alltså den är mörkbrun som en leverfläck, och så har den börjat växa. Men inte i omkrets utan mera utåt liksom." Och vad svarar damen i telefon då? Jo hon säger: "Det är inte en vårta då?". Öhh, jag vill minnas att mitt briljanta svar blev: "Men den är ju brun?!" Ja inte vet jag. Kan man ha vårtor i armhålan hela sitt liv som är maskerade till leverfläckar? Ja det kanske man kan. Nu har i alla fall inte jag en sådan. Tre stygn har jag däremot. Som jag tänkte att gubben min ska få ta ut om en tio dagar eller nåt. Bra så!
Snart får jag åka hem också, sitter på jobbet till kl 19.

Tiotusenkronorsfrågan då. Vad ska man äta till middag?

Läjters / Tösen


Tur man inte ser ut så där i alla fall.